Detta är en fiktiv kurs, utarbetad för klasslärarstuderanden. Den tar sitt avstamp i det krav på helhetsskapande undervisning som uttrycks i många skolsystem världen över idag (Christensen & Hobel, 2014), och även i den senaste finländska läroplanen för grundläggande utbildning från 2014 (LP2014). I LP2014 stadgas att varje elev i en finländsk grundskola ska erbjudas helhetsskapande undervisning varje läsår, som ett komplement till den traditionella ämnesbaserade undervisningen. Arbetsperioder då en helhetsskapande undervisning genomförs benämns mångvetenskapliga lärområden, och är perioder då två eller flera ämnen samverkar kring ett gemensamt tema. (Utbildningsstyrelsen, 2014.)
Tidigare studier visar att lärarna är i nyckelposition då det gäller att genomföra lyckade ämnesintegrerade projekt, och de borde därför erbjudas fortbildning i metodiken (Greenwood, 2013). Att jobba ämnesintegrerat kräver en grundkunskap i de ämnesperspektiv som involveras, men också noggrant reflekterande kring hur integreringen genomförs för att stöda elevernas helhetsförståelse av fenomenet (Svingby, 1986). Eftersom klasslärarstuderanden förutsätts jobba med mångvetenskapliga lärområden då de kommer ut i arbetslivet har jag planerat en kurs kring temat som skulle ingå i klasslärarstudierna.
Kursens lärandemål omfattar att studeranden ska få en grundläggande kännedom om teoretiska principer och strategier för mångvetenskapligt lärande och integrering av skolämnen. De ska också få verktyg för att kunna planera ett lärområde i åk 1 – 6, där målsättningar, innehåll och bedömningsformer bildar en fungerande undervisningshelhet.
Kursupplägget består av en introduktionsdel där fenomenet mångvetenskapligt lärande (eller ämnesintegrerad undervisning) presenteras. Fokus ligger på att redogöra för de centrala dragen i forskningsläget kring ämnesintegrering, såväl nationellt som globalt (som referenser används bl.a. Applebee, Adler & Flihan, 2007; Cantell, 2015; Drake & Burns, 2004 och Klausen, 2011). Problematisering av skolans uppdelning i ämnen, och dess möjligheter och hinder, tas upp. Introduktionen är uppdelad på några tillfällen, och efter varje tillfälle får studeranden i uppgift att läsa någon artikel eller annan litteratur kring tematiken, och skriva ner några reflektionstankar som vi sedan gemensamt diskuterar följande gång. De skriftliga reflektionerna sammanställs och lämnas in, som en del av kursexaminationen.
Den slutliga kursuppgiften består av att studeranden i smågrupper planerar ett mångvetenskapligt lärområde för åk 1 – 6. Detta skulle ske i samband med en praktikperiod, och studeranden skulle jobba i samma smågrupper som de sedan fortsätter med under praktikperioden. På så sätt skulle deras lärområde vara ett obligatoriskt inslag att genomföra under praktiken. I utarbetandet av lärområdet använder studeranden sig av kursintroduktionen samt genomgången litteratur, och uppgör mål, innehåll och utvärderingsformer för lärområdet. Studeranden förutsätts göra noggranna val kring vilka ämnesperspektiv som tas med, och på vilket sätt de valda perspektiven främjar elevens helhetsförståelse av det studerade fenomenet. Målet med ämnesintegrering är inte uttryckligen att ämnen integreras, utan att en integrering av det lärda stoffet sker i elevens tänkande (Svingby, 1986), och detta bör studeranden eftersträva då de skapar sitt lärområde. Efter avslutat lärområde hålls en gemensam utvärderande diskussion med gruppmedlemmarna och examinatorn.
Referenser
Applebee, A., Adler, M. & Flihan, S. (2007). Interdisciplinary Curricula in Middle and High School Classrooms: Case Studies of Approaches to Curriculum and Instruction. American Educational Research Journal, 44 (4), 1002 – 1039.
Cantell, H. (2015). Näin rakennat monialaisia oppimiskokonaisuuksia. Jyväskylä: PS-kustannus.
Christensen, T.S. & Hobel, P. (2014). Interdisciplinaritet – en udfordring til fagdidaktikken. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education (1), x-xiv.
Drake, S. & Burns, R. (2004). Meeting Standards Through Integrated Curriculum. Virginia: Association for Supervision and Curriculum Development.
Greenwood, R. (2013). Subject-based and cross-curricular approaches within the revised primary curriculum in Northern Ireland: teachers’ concerns and preferred approaches. Education 3 – 13, 41 (4), 443 – 458.
Klausen, S. H. (2011). På tværs af fag. Fagligt samspil i undervisning, forskning og teamarbejde. Köpenhamn: Akademisk Forlag.
Svingby, G. (1986). Integration eller ämnesläsning – en fråga om kunskapssyn. I Naeslund, J. (red) Kunskap och begrepp. Centrala motiv i våra läroplaner. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Utbildningsstyrelsen, (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Hämtad 27.11.2017 från http://www.oph.fi/lp2016/grunderna_for_laroplanen.
Teaching and mentoring in theory and practice 
Ett intressant inlägg. Den finska skolan i och med den nya läroplanen står helt klart inför ett vägskäl där man skall och bör fundera över hur lärarstuderande skall förberedas för att klara av att uppfylla dess mål och innehåll den dag de utexamineras. Som du lyfter fram belyses helhetsskapande undervisning starkt i läroplanen för den grundläggande utbildningen så din fiktiva kurs för lärarstuderande hade på såväl ett teoretiskt som praktiskt sätt gett studerande förutsättningar för att förstå innebörden av den helhetsskapande undervisningen men även fått möjlighet att skapa metoder för hur man kan jobba med det rent konkret i skolan.
LikeLiked by 1 person
Tack för ditt inlägg! Håller med @marikaengblom och tycker du har ett fint koncept på gång. Det här kunde faktiskt lämpa sig för ett problembaserat upplägg. Du kunde också inkludera spelbaserade moment för att ge studerande poäng för sina förberedelser inför seminarier. Det som Matilda talade om i sina klipp. Studerande kunde ombes ställa en relevant fråga eller ge en kommentar som sedan övriga studerande kunde rösta fram inför seminariediskussionerna. Jag har använt twitter, men det finns ju andra program som finska flinga. Det skapar en intressant dynamik som kan stärka gemensamma diskussioner. Huruvida du vill utveckla din plan avgör du. Den är som sagt genomtänkt och mångfacetterad och uppfyller helt klart kriterierna för uppgiften!
LikeLiked by 1 person
Tack Nina! Med någorlunda insikt i din forskning: borde begreppsproblematiken utredas inom ramarna för denna kurs? Mångvetenskaplig, ämnesintegrerad, osv. Jag gillar tanken att examinationsformen går ut på att genomföra ett mångvetenskapligt projekt i en skola, men för att genomföra det på en praktikperiod inom klasslärarutbildningen måste det nästan ingå som en del av praktiken och inte som ett extra moment. Annars blir det lätt för mycket för studenterna. En tanke är ju också att genomföra det utanför praktikperioderna som en del av kursen helt enkelt.
LikeLiked by 1 person
Intressant tema det här med tanke på den nya läroplanen och vilka krav den ställer på lärarna. Har ingen koll på hur mycket praktik o dyl era studenter har, men eftersom jag har barn i både hög och lågstadiet, förstår (och ser) jag behovet av att lärarna (inte bara de som studerar till lärare), skulle få fotbildning kring hur de i praktiken skall få sin undervisning att forma sig enligt den nya läroplanen. Har för 1 år sedan bedömt en pro gradu avhandling (Atte Lindberg; Naturkartläggningen och fältundervisningen i Egentliga Finland – hur skall fältundervisningen se ut i dagens högstadier?) som visar att högskolelärare behöver hjälp för att kunna bygga upp vetenskapliga temahelheter (studien bygger på enkätsvar). Kan (och vill!) dock inte tro att detta helt skulle ha glömts bort i samband med att den nya läroplanen infördes, kanske är du mera insatt i det och kan svara med några ord?
LikeLike
Utan att själv vara bevandrad i det område som den här kursen behandlar så finner jag den intressant och att den säkert skulle ha kunna ha uppgift att fylla inom just klasslärarutbildningen dit du också positionerat den. Av beskrivningen framgick inte kursens omfattning (alltså i studiepoäng) och det är alltid en faktor som är intressant att ställa i relation till de uppställda läromålen. I lärandemålen nämner du bl.a. att deltagarna ska få verktyg – här kunde det kanske vara en idé att konkret nämna exempel på några sådana verktyg.
Kursupplägget framstår som välstrukturerat med en röd tråd, och även många aktiverande moment. Även jag tänker i banor som @chilli2012 att den här kursen skulle vara väl lämpad för genomföras i form av problem baserat lärande, alternativt med sådana inslag.
LikeLike
Tack för det här! Väldigt viktigt att ha mångvetenskaplig lärande med i lärarutbildning! Jag är intresserad av att hur ska du bedöma reflektioner på texter/artiklar som du säger ska bli en del av kursexaminationen? Vad krävs för en hög vitsord i detta fall?
LikeLike